Det är svårt att berätta.
Svårt att tänka på det.
Svårt att säga sanningen inför dej.
Så många gånger jag försökt.
Så många gånger jag ångrat mej i sista sekund.
Det är svårt att ta.
Du ser rakt igenom mej.
Du kan mej innan och utan.
Det är jobbigt att behöva se dej med en annan.
Ska hon ersätta mej eller?
Är hon bättre än jag?
Förmodligen.
Det är svårt att berätta.
Jag orkar inte mer.
Har raderat ditt nummer.
Har suddat ut alla minnen jag har av dej.
Men det hjälper inte.
Flera gånger har jag kommit på mej själv,
att skriva ditt nummer.
Så många gånger.
Så många gånger jag ringt men efter en ton lagt på.
Se rakt igenom mej.
Jag finner det lite roligt.
Lite sorgligt.
Att drömmen jag levde i, är din verklighet.
Men ständigt frågar jag mej själv frågan varför?
Varför?
För att du var svaret på in gåta kanske?
För att du är oemotståndlig eller?
Tårarna fyller upp hela glaset.
Jag vill dränka min sorg.
Ingen morgondag, ingen morgondag.
Sitt och lysnna.
Gick till skolan,
jag var väldigt nervös, ingen kände mej.
Ingen hade hört talas om mej.
hello teacher, tell me what's my lesson?
Det är så svårt att ta.
Svårt att berätta..
Runt omkring mej, en miljon ansikten.
Kommer ingen vart.
När personer springer runt i cirklar, det är så väldigt väldigt..
Barn väntar på dagen då dom mår så bra,
grattis på födelsedagen.
Sitt och lyssna, sitt och lyssna.
Arg värld.
Förstora upp din värld.